Flyget landade på en annan flygplats – ersättning, taxi eller ingetdera?

Enligt artikel 2 l i EU-förordning 261/2004 är en inställd flygning en flygning som inte genomförs trots att den i förväg planerats och på vilken minst en plats reserverats. EU-domstolen har slagit fast att det inte räcker att planet avgått enligt den förutbestämda färdvägen, det krävs också att det når bestämmelseorten enligt den färdvägen. En omdirigerad flygning ska därför i princip betraktas som inställd. Men domstolen gör ett undantag: landar planet på en flygplats som svarar för flygtrafiken till och från samma stad eller region som den bokade, är det enligt domstolen inte förenligt vare sig med förordningens syfte eller med principen om likabehandling att likställa omdirigeringen med en inställd flygning. Ersättning kan då inte krävas på den grunden. Frågan prövas i stället efter reglerna om försening. Svarar flygplatsen däremot inte för samma stad eller region gäller huvudregeln. EU-domstolen har bekräftat att en sådan omdirigering kan ge rätt till kompensation på grund av inställd flygning (beslut den 6 oktober 2021 i mål C-253/21, TUIfly).

Frågan avgjordes den 22 april 2021 i mål C-826/19, WZ mot Austrian Airlines AG, av EU-domstolens fjärde avdelning efter en begäran om förhandsavgörande från Landesgericht Korneuburg i Österrike. Passageraren hade en enda bokning för en resa Klagenfurt–Wien–Berlin Tegel den 21 maj 2018, med planerad ankomst till Tegel 22:20. Eftersom planet inte kunde landa på Tegel på grund av det gällande förbudet mot nattflygningar omdirigerades det till Berlin Schönefeld, dit passageraren ankom 23:18.

Domstolen förklarar likabehandlingen med ett exempel. Räknades omdirigeringen som en inställd flygning skulle en passagerare som efter transfer är framme vid den bokade flygplatsen med mindre än tre timmars försening tillerkännas kompensation, medan en passagerare som landat på rätt flygplats med motsvarande försening blev utan, trots en likartad olägenhet. Domstolen uttalade samtidigt att en passagerare vid en sådan omdirigering i princip har rätt till kompensation enligt förordningen om hen når sin slutliga bestämmelseort tre timmar eller mer efter den ankomsttid som lufttrafikföretaget ursprungligen fastställt.

Den relevanta tidpunkten är inte när planet landade på ersättningsflygplatsen, utan när du efter transfer faktiskt når fram till den flygplats som bokningen avsåg (eller, i förekommande fall, en annan närliggande destination som överenskommits med flygbolaget). Väntetiden på transporten och restiden mellan flygplatserna räknas alltså in. Omvänt innebär det, som domstolen också påpekar, att ett bolag kan undgå skyldigheten att betala kompensation enligt artikel 7 om det ser till att passagerarna är framme utan en försening på tre timmar eller mer i förhållande till den ursprungliga planerade ankomsttiden.

Själva tretimmarsgränsen kommer inte från den här domen utan från de förenade målen C-402/07 och C-432/07, Sturgeon m.fl., av den 19 november 2009. Där jämställdes passagerare på kraftigt försenade flygningar med passagerare på inställda när det gäller rätten till kompensation, men kompensation utgår inte om bolaget kan visa extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.

Den här artikeln beskriver reglerna som gäller till och med den 22 oktober 2027. Från den 23 oktober 2027 tillämpas förordning (EU) 2026/2202, som ändrar förordning 261/2004. Enligt den nya definitionen i artikel 2 l räknas en flygning som omdirigerats till en annan flygplats än den på biljetten, och som inte kan fortsätta dit, uttryckligen som inställd. Undantaget för flygplatser som svarar för samma stad eller region står i den nya artikel 5.6. Det gäller bara om flygbolaget har ordnat transport till den flygplats som anges på biljetten och förseningen dit inte är mer än tre timmar.