Stängd flygplats och stängt luftrum: askmoln, strömavbrott, tankningssystem – och drönare

Vid en inställd flygning kan förordning 261/2004 ge rätt till ekonomisk ersättning, och EU-domstolen har slagit fast att passagerare på försenade flygningar kan jämställas med passagerare på inställda flygningar när det gäller rätten till kompensation enligt artikel 7, om de drabbas av en tidsspillan på tre timmar eller mer till den slutliga bestämmelseorten.

Undantaget finns i artikel 5.3: flygbolaget slipper betala om det kan visa att störningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Förordningens skäl 14 nämner bland annat meteorologiska förhållanden som omöjliggör flygningen i fråga, säkerhetsrisker och oförutsedda brister i flygsäkerheten som exempel på sådana omständigheter. Bevisbördan ligger på bolaget.

Det första ledet är att händelsen alls är en extraordinär omständighet. Där ställer domstolen två krav som båda måste vara uppfyllda – de är kumulativa: händelsen ska till sin art eller sitt ursprung falla utanför bolagets normala verksamhet och ligga utanför dess faktiska kontroll. I målet om bensin på start- och landningsbanan vid Treviso var båda uppfyllda: bensinen kom inte från bolagets eget flygplan, renhållningen av banorna ingår inte i bolagets uppgifter och bolaget måste rätta sig efter flygplatsmyndighetens beslut att stänga banan. Domstolen kom fram till att bensinen på banan, som ledde till att banan stängdes, var en extraordinär omständighet som inte hade kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Domslutet är dock villkorat: det gäller bensin som inte kommer från ett luftfartyg tillhörande det lufttrafikföretag som utförde flygningen.

Det andra ledet är att omständigheten inte hade kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Bolaget måste också ha vidtagit åtgärder anpassade efter situationen för att undvika konsekvenserna, och den del av förseningen som inte beror på stängningen kan inte skyllas på den.

Eyjafjallajökulls utbrott inleddes den 20 mars 2010 och övergick den 14 april i en explosiv fas. Dagen därpå stängdes luftrummet över flera medlemsstater på grund av askan. En passagerare vars flygning Faro–Dublin ställdes in den 17 april krävde ersättning för sina utlägg för mat, logi och transport fram till att hon kunde resa hem den 24 april.

Domen från den 31 januari 2013 i mål C‑12/11 är fortfarande utgångspunkten. Stängningen av luftrummet till följd av utbrottet utgjorde extraordinära omständigheter – men dessa befriade inte lufttrafikföretaget från skyldigheten enligt artiklarna 5.1 b och 9 att erbjuda service.

Domstolen avvisade uttryckligen tanken på en särskild kategori av ”utomordentligt extraordinära omständigheter” utöver dem som avses i artikel 5.3. Av förordningens lydelse framgår inte heller att serviceskyldigheten vid sådana omständigheter skulle vara tids- eller beloppsmässigt begränsad. Ersättning för service som bolaget inte ordnade ska däremot bedömas efter vad som var nödvändigt, lämpligt och rimligt i situationen.

Håll isär två saker: ett giltigt skäl att inte betala schablonersättningen är inte ett giltigt skäl att lämna passagerarna utan mat eller hotell.