Tekniskt fel: när håller flygbolagets undantag?

Vid inställt flyg kan förordning 261/2004 ge rätt till ekonomisk ersättning, och enligt EU-domstolens praxis kan detsamma gälla vid försening på minst tre timmar till slutdestinationen. Ett undantag gäller informationen: fick du besked om inställningen minst två veckor före avgång utgår ingen ersättning, oavsett orsak, och vid kortare varsel kan ett erbjudande om ombokning inom vissa tidsramar ha samma verkan (artikel 5.1 c). Ett annat gäller orsaken, och det är artikel 5.3 som är flygbolagets väg ur betalningsskyldigheten: bolaget behöver inte betala kompensation enligt artikel 7 om det kan visa att inställningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.

EU-domstolen har tolkat undantaget så att det rymmer två krav, och båda måste vara uppfyllda (C‑549/07, C‑832/18). Händelsen ska till sin art eller sitt ursprung ligga utanför flygbolagets normala verksamhet, och den ska ligga utanför bolagets faktiska kontroll. Dessutom ska bolaget kunna visa att det ändå gjorde allt rimligt för att undvika följderna. Bevisbördan ligger på flygbolaget, inte på dig.

Förordningens skäl 14 nämner oförutsedda brister i flygsäkerheten som ett exempel på vad som kan utgöra en extraordinär omständighet, och det är den formuleringen som ligger närmast till hands när ett flygbolag skriver "tekniskt fel" i ett avslag. EU-domstolen har dock läst undantaget snävt – just för att det är ett undantag från en huvudregel som ska skydda passagerare.

Grunden lades i mål C‑549/07, Wallentin‑Hermann mot Alitalia – Linee Aeree Italiane SpA, avgjort den 22 december 2008. Domstolen slog fast att tekniska problem inte i sig kan betraktas som extraordinära omständigheter: fel som framkommer vid underhåll eller som beror på bristfälligt underhåll ligger inom verksamheten. Domen besvarar också två andra frågor som är värda att lägga på minnet. Att bolaget har följt minimireglerna för underhåll räcker inte för att visa att alla rimliga åtgärder vidtagits. Och hur ofta ett visst bolag drabbas av tekniska problem säger i sig ingenting om huruvida omständigheten var extraordinär.

I mål C‑257/14, van der Lans mot Koninklijke Luchtvaart Maatschappij (KLM), avgjort den 17 september 2015, prövades argumentet att felet kom oväntat. Flygningen Quito–Amsterdam den 13 augusti 2009 blev omkring 29 timmar försenad sedan en bränslepump och en hydromekanisk enhet behövt bytas. Domstolen kom fram till att ett sådant tekniskt problem – även när det uppstått oförutsett, inte beror på bristande underhåll och inte upptäckts vid regelbundna kontroller – inte omfattas av begreppet extraordinära omständigheter. Att hålla flygplanen i flygbart skick är kärnan i att driva ett flygbolag. Domstolen tillade att bolaget inte heller kan neka ersättning med hänvisning till att tillverkaren av vissa defekta delar har gjort fel.

Mål C‑832/18, A m.fl. mot Finnair Oyj, avgjort den 12 mars 2020, gäller en detalj som kan avgöra praktiska tvister: delar som byts först när de går sönder, så kallade on condition-delar. Domstolen slog fast att ett fel på en sådan del i princip hör till den normala verksamheten, och att bolaget därför inte kan åberopa extraordinära omständigheter – även om det alltid har en reservdel i lager – om inte felet ändå ligger utanför både verksamheten och den faktiska kontrollen. Samma dom innehåller en upplysning som fler borde känna till: den som har fått ersättning för ett inställt flyg och accepterat ombokning kan även ha rätt till ersättning för en försening på ombokningsflyget, förutsatt att villkoren för det är uppfyllda och att samma bolag utför båda flygningarna.